Tragedi som kräver arbete

För ett par dygn sedan inträffade en vidrig, smärtsam och otäck händelse i vårt grannland,en händelse som saknar motstycke i nordens moderna historia.Vad som fått denna attentatsman att helt och hållet släppa alla spärrar och låta medmänsklighet och förnuft ge vika för rent och blottat hat går det bara att spekulera i.

Det verkar dock vara så att mannen i fråga brunnit av hat mot det mångkulturella samhället, hat mot öppenhet och tolerans och hat mot de människor som anser att solidaritet sträcker sig
längre bort än till ytterdörren, förbi grannens gård och förbi nationens gränser. Målet för hatets utbrott blev maktsymbolen regeringskvarteret, och målet blev också de ungdomar som samlats för att i gemenskap forma tankarna kring morgondagens värld. En värld präglad av frihet, rättvisa och gränslös solidaritet.

Även om dessa hänsynslöst brutala aktioner saknar motstycke så tycker jag ändå att det under en tid funnits tendenser, framförallt på internet, som pekar på ett hårdare klimat med mer hat i uttryckta meningar. Utan att vilja göra anspråk på hela sanningen så är jag rätt så övertygad om att mycket av de aggressioner som existerar bottnar i rädsla, misstro, missnöje och
upplevd orättvisa. Svaret på just dessa känslor måste, som Norges Statsminister Stoltenberg sade, besvaras med mer demokrati mer öppenhet och mer humanitet. Stoltenbergs ord sätter fingret på vad socialdemokrater världen över önskar, drömmer om och arbetar för varje dag. I denna oerhörda chock så får meningen kanske en tydligare innebörd än någonsin.

Många av de orsaker som bygger hat går att motverka. Missgynnade människor måste ses och deras oro och missnöje måste tas på allvar, inte gömmas bort i ett system, nonchaleras eller avfärdas som påhitt. Socialdemokratin ska alltid ha som strävan att möta upp människors oro, på allvar lyssna till individernas problemställningar och om möjligt försöka finna åtgärder för bättring. Ingen människa är för liten eller betydelselös, alla behövs, alla har samma värde, alla är värda att lyssa till.

Det som håller min egen låga brinnande är strävan mot ett mer jämlikt samhälle, anledningen till detta är min övertygelse om att ökad jämlikhet tar bort stora delar av den grund som bygger otrygghet, rädsla, destruktivitet och hat. När hierarkier och maktstrukturer suddas ut så vidgas möjligheten för möten mellan människor, och möten mellan människor är nyckeln till såväl förståelse, trygghet och utveckling. Möten mellan människor tar bort grunden för okunskap, främlingsfientlighet och hat. När du och jag möts kan du aldrig bli ”dom”, när du och jag möts uppstår ”vi”, och en ljusare stig mot framtiden föds.

I denna stund är jag fylld av sorg för den ofattbara tragedi som vännerna i väst drabbats av, hotet har krupit in på bara skinnet men terror och hat får aldrig bli samhällets segrare. När den värsta chocken fått lägga sig, så måste arbetet för ett bättre samhälle fortsätta. Ett samhälle med glädje, förståelse och tillit är ett samhälle där hatet har svårt att få fäste…